FANDOM

1,940,103 Pages

StarIconGreen
LangIcon
Törnrosa

This song is by Mikael Wiehe and appears on the album Lindansaren (1983).

När hundra år till sist hade gått
Kom prinsen äntli’n fram
Till slottet i den stora skog
Som inte har nåt namn
Där vinden aldrig susade
Och solen aldrig sken
Och häcken växte hög och hård
Som om den var av sten

Och prinsen ropade med högan röst
Prinsessa, kom hit ut
Jag har trotsat faror, död och brand
För att du ska bli min brud
Och prinsen ropade än en gång
Men fick ändå inget svar
Först tredje gången hörde han
Prinsessans röst som sa:

Jag drömmer om det, natt efter natt
Att någon kommer hit;
En mänska utav kött och blod
Och full av lust och liv
Oh, världen långt där utanför
Den lockar mej som eld
Den glimmar och den glittrar så
Men jag är så rädd för att den bränns

Då talade prinsen än en gång och sa
Jag säger ju att jag finns
Och vågar du dej inte ut
Så hugger jag mej in
Då såg han hennes ansikte
Och det var blekt av skräck och hat
Förstår du inte, viska’ hon
Att muren, det är jag

Då höjde prinsen upp sitt svärd
Och högg mot rot och stam
Och rosenmuren rämnade
Som om den var av skam
Och om det var av smärta
Som prinsessan skrek och skrek
Eller om det var av tacksamhet
Det är det inte nån som vet

Written by:

Mikael Wiehe

External links