Vaknar upp,
Och världen har färgat sitt hår,
Himlen än blå som de över jag glömde igår.

Vaknar upp,
Jag har aldrig varit så glad,
Glad över allt som har över men ledsen för,
Att du inte finns kvar.

Hon är som ett vykort,
Som jag skickat någonstans.
Hon är som ett vykort,
Som jag skickat till ett annat land.

Hon är texten bakpå,
där är orden så små,
att man inte kan se vad det står.

Hon gråter i år,
Hon har händerna fulla av sten,
Hon kastar dem på mig men jag kan bara le.

Hon somnar in,
Med ögon som två röda sår,
Jag stänger dörren så tyst och börjar,
långsamt gå därifrån.

Hon är som ett vykort,
Som jag skickat någonstans.
Hon är som ett vykort,
Som jag skickat till ett annat land.

Hon är texten bakpå,
Där är orden så små,
att man inte kan se vad det står.

Hon är som ett vykort,
Som jag skickat någonstans.
Hon är som ett vykort.